Ser sanningen i vitögat

Jag blir munknullad av mina tvivel inför dig och den stora härligheten, även kallad familjelivet. Min medfödda osäkerhet spelar mig spratt, sätter mina nerver i spel och får mig att föreställa mig både det ena och det andra osannolika.

Laddar revolvern med en patron och låter sedan cylindern bakom pipan rotera 1640 grader innan jag stannar den. Sedan trycker jag pipan mot mitt svalg. Och trycker av.

Änglar och demoner, ett sällan skådat rus, jag svävar i det blå utan möjlighet till att någonsin landa igen. Mina drömmar kommer aldrig att gå i uppfyllelse. Jag vägrar bemöta verkligheten. Insikten av att förlora dig till någon annan skär djupare än den vassaste av skalpeller. Jag är avväpnad och naken inför dig och dina framtida vägval.

Jag sväljer en giftampull för dig, min älskade juvel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0